Brus Sandra

Jag läste något väldigt fint i boken "Jag kan bara leva" av Katarina Fhalström... Det handlar om hennes kamp mot cancern som hon fick när hon var 22 år gammal, ca 1½ år senare så tog den hennes liv...

Det är så intressant att läsa såna böcker som är tagna ur männsikors verkliga liv.. Höra vad de varit med om, hur det känt och tänkt...


Alltid när jag läser såna här böcker så slår det mig alltid vad mycket saker jag har - som jag tar för givet... Det är inte alls säkert att om jag vaknar imorgon, det är inte alls säkert att lexie och meja finns hos mig imorgon... Eller mamma, pappa... Jaa you name it.. klart det blir på tok för jobbigt att gå runt och tänka så, gå runt och vara rädd. Det vill jag inte, däremot så vill jag vara mera tacksam! För att jag faktiskt har det så jävla bra som jag har!


Men i den här boken så var det två texter som jag fastnade extra mycket för, tänkte skriva de här:


"Vi bär alla en skatt med det finaste guld och silver som oförstört skiner och strålar. Skatten inom oss är det värdefullaste vi har, utan den vore vi ingenting. Om någon försöker göra intrång och stjäla ur dess innehåll bygger vi snabbt en skattkista för att till varje pris skydda oss själva. Om någon ändå försöker öppna locket, smider vi en nyckel och skaffar ett lås. Vi skyddar oss själva för att vi blivit tvingade till det. Vi har inget val.
     
Murarna skyddar, men stänger också ute. En människa som ofrivilligt tvingas bygga sin kista, finner till slut kanske inte sin nyckel och famlar i mörkret efter den med en ständig smärta som påminner om att skatten finns men nyckeln ä bortkastad.

Varför livet drabbar vissa hårdare än andra har jag inget svar på. Vi föds med skatten, som alltid finns inom oss. Det är sedan livet som avgör om skatten får sprida sin glans eller göms undan och inte kommer till sin rätt..."





Jag tycker att dessa ord stämmer väldigt bra!! Vi bär alla en skatt inom oss, vi är alla unika, fantastiska på vårt egna sätt... Vi har så mycket ljus och kärlek inom oss! Som vi så förvirrat letar efter i dagens samhälle, men vi gör det kanske på ”fel” sätt…

Andra viktiga saker som författaren lyfter fram är att tillåta känslorna att finnas! Det finns inga positiva eller negativa känslor, de är bara känslor… Något som går över om du bara tillåter dig själva att känna de. Lägger du locket på så kommer de bara att ligga och pysa inom dig..

Så vad vill du?? Vill du gömma din vackra skatt i en skattkista, bakom lås och bom som ingen, inte ens du kan se eller vill du öppna din kista och låta din skatt skina klar??? :)

Jag vill iaf öppna min kista, min skatt ska synas, den ska lysa och idag vet jag att ingen kan ta något därifrån utan mitt eget medgivande…  

Den andra texten som författaren skriver är:

”För att kunna älska andra måste man kunna älska sig själv – man måste ha lärt sig vad kärlek är. Kärlek, denna renaste konstart som fyller oss med värme och påverkar hela vårt väsen. (…) Älska dig bara av den enkla anledningen att du är den du är. Just du är utvald. Det finns en plan för just dig och ditt liv…”


Behöver jag ena kommentera varför jag tycker att det här är viktigt?? Om du inte älskar dig själv, hur kan du då kräva att någon annan ska kunna göra det... Kärlek börjar innefrån :) Och inte tusan är det lätt att efter flera år med dålig självbild bara börja älska sig själv.. Nej, livet är inte lätt alla gånger, men vi lär så länge vi lever! Så lär dig att älska dig själv, jag blir bättre och bättre på det var dag som går ;)